Some day
Hej igen och svar ja, jag lever fortfarande.
Men hur, när och var har jag ingen aning om, men andas det gör jag
Vet ni vad, jag tycker inte det är jobbigt
det är bara dumt och som det alltid har varit
det kanske är jobbigt att det är dumt och som det alltid har varit
men det är valfritt så själva grejen orkar jag inte tycka är jobbig längre
lite av en rutin eller en ful ovana
men kommer det bli som det alltid blivit?
kommer jag sitta här och skriva att oj det är så synd om lilla mig som
inte förstod från första början att utan dig fungerar jag inte fullt ut
och förlåt förlåt för att jag inte visste vad jag kände och ville?
nej för det är jag så fruktansvärt trött på ska ni veta
men det är ju en del av äckligt problemsökande jag:
1) oj vad bra vi har det nu, skulle det inte sitta fint med lite problem så vi kan bråka lite och vara sura en timma och sen pussisnuss vad mysigt allt blev och du är det bästa jag har igen och förlåt för att jag sa sådär jag ville bara tjafsa lite så vi kan inse igen hur mycket vi tycker om varandra
2) hejsan hoppsan vilken söt prick, vad mysigt det skulle vara att bli omtyckt av den personen, nämen vilken tur att personen vill träffas och pussas en gång men sen vill inte jag det nån fler gång för jag har redan fått bekräftat att du också ville pussas men du var faktiskt mycket intressantare (och snyggare) på långt avstånd så tyvärr bye bye.......
....nej jag vill fortfarande inte
3) vill ha kvar kakan samtidigt som jag bara vill glufsa i mig den i en enda tugga
jag tror du är en uppäten kaka
men ack
jag måste ha spytt upp den igen
kanske att jag någon dag lär mig att punkt slut poff jag drar aldrig mer upp gammal gegga
jag tror att drömmen eller vad fan det nu är får vänta några år till
eller inbillning
eller bullshit
åherregud så skönt nu kanske jag kan följa med och ta en kaffe för jag kan ju hur som helst varken engelska eller hur man skriver formeln till en sulfatjon och artikeln har jag läst så nu slipper du läsa mer av det här inlägget
