Sjukligt

Jag hade nyss stora problem att få upp korken på sötsura såsen.
Hade behövt hjälp. Men var alldeles jättesjälv så jag fick minsann kämpa
Nästan så att jag verkligen ville att någon skulle ha hjälpt mig.

Massa såna här saker och lite till

Det här räcker nog tror jag. det här räcker gott för att bli förstådd,
iallafall av någon

Trassel och sånt där

jag är ganska bra på att splittra mig
byta tanke från en dag till nästa
vara mentalt nära men fysiskt jävligt långt bort

tisdag idag. helgen bjöd på lite lagfest, en jäkla massa tid utan markus som var i sthlm, chillkväll med gajja och conny, övningskörning och några timmar tidsfördriv framför tv i brist på annat att göra.
galet vad man blir beroende när man umgås typ 24/7. behövde kanske en helg att längta också? det är nog viktigare än man tror.

och skolan.. aaootch vill inte ens påminna mig själv om hur mycket jag måste göra (och försenade saker som skulle ha gjorts...) innan jag kan ta sommarlov och bara fullkomligt SKITA i skolan i några veckor iallafall. guld.
nästa onsdag blir de gbg, jag säger baraa löön+studiebidrag+säkert nå mer=shoooppaaaaa, okej spela basket också glömde jag, blir nog nice! men fem nätter utan mackan igen :O nååja

önskar ibland att jag kunde ställa mina tankar i ordning. rada upp dom snyggt och prydligt. inte som ett jävla trassel där jag hittar ena änden en gång och den andra änden nästa gång och vet inte vilken jag ska dra i. och så förblir jag någonstans i mitten och trasslar runt utan att komma någon vart. ganska märkligt. men det är kanske så det är?
nä, nu ska jag göra nåt vettigare och sen bege mig till träningen och göra av med nåt extra lager.
ha de!




Jag vill ha en egen måne

När man är förberedd på att någonting ska hända är det lättare att hantera det när det väl händer. När det blir en fråga om när istället för om. Att vänta på något man egentligen inte alls vill ska hända, är inte kul att dra ut på.
Farmor ville inte heller dra ut på det längre och nu har hon det förhoppningsvis bättre än vad hon haft den senaste tiden. Hjärtat slog ett sista slag, hon tog sitt sista djupa andetag och i utandningen kom Lasse och hämtade henne, fridfullt i sin säng, smärtfritt och nästan befriande.

Förutom sorgen och själva tomheten ser jag det som något vackert. Det finns väl inget finare sätt att gå bort på än att somna in, lugnt och stilla, i sin säng, dessutom med två av sina söner vid sidan om? Och vi vet allihop att så här fungerar det ju, "döden är en del av livet". Ingenting är för evigt. Vi vet även att farmor hade gjort sitt, hon hade inget mer att ge, och vi får vara tacksamma och glädjas åt att hon ens har orkat så här pass länge. 87 år, fött och tagit hand om 10 ungar, sen fått en stroke och ändå orkat så här länge. Vi är många som beundrar det, farmor.


Vi står på sidan om, med tårarna rinnandes, tittar på henne, stryker lätt över pannan som hunnit bli kall, ser på hennes små fingrar som håller om den röda vackra rosen som ligger på hennes bröst, trots förberedeleser gråter vi lite till (förresten går det inte riktigt att förbereda sig även fast man tror att man gjort det), konstaterar att det här var det bästa för henne. Nu har hon det bra, där uppe någonstans, lilla älskade farmor.

Jag tror så här, att efter döden hamnar man någonstans, vars beror på om man har varit snäll eller elak som person i sitt liv. Alla snälla handligar man gör, höjer chansen för att hamna på en fin plats, och tvärtom när man gör något dumt. I farmors fall kan jag inte ens föreställa mig henne göra minsta lilla dumma grej, och hon har alltid sett till och varit noga med att alla andra ska ha det bra, därför är jag hundra procent säker på att hon har hamnat på den finaste av alla platser.

Allt har ett slut, så även livet och du valde att avsluta ditt idag, med sol och värme, vår i luften.
En dag lika varm som ditt hjärta

Jag tänker på dig farmor
titta gärna ner på oss då och då för att se om vi har det bra
Vi är många som kommer att sakna dig

Ett halft år av kärlek

Förlåt för att jag är så dålig på att uppdatera, men känns aldrig riktigt som att jag har tid.
Idag har jag och markus 6 månader :) och underbar som han är bjöd han mig på waldorf
på tre rätters, tack för de älskling du är bäst <3 rullade dock fram på träningen sen men det var de värt!
dessutom varit sjuk i hundra år känns de som, och de var första träningen idag så kondisen var väl inte på topp direkt, men det var iaf nice att få röra på fläsket igen, var ett tag sen som sagt...

Matteprovet idag, jag säger bara: ...öööhh
Svenska talet: omg
Skolan: ÅTTA HEMSKA VECKOR KVAR SPOLA FRAMÅT SNABBT SNABBT (innebär även 8 v till mallis)
Snön: Sjukt less på den, vill inte ha mera!!!!!

nej måste dra, ska till pappsen nu, alltid bråttom aldrig tid.. jaja
ha de alla :)

ps. markus du är mitt allt <3 puss hjärtat!

RSS 2.0