jennypunktcom

... kommer kännas onödigt lång utan dig, sötnos.


Har ägnat några extra tankar åt min lilla farmor sen sist jag var där och hälsade på.
På bara en månad, så liten och tunn och så fåordig. Men hon kämpar på så gott hon kan.
Tänk själv att vara någonstans varje dag, utan att komma ihåg och att alltid undra var du befinner dig.
Med dom rynkiga små händerna greppade hon kaffekoppen, smuttade på kaffet och jag undrade
Skulle jag vara lika stark om jag var över 80 år, fött tio ungar och sen fått en stroke på det? Skulle någon?

"Det är som det är, men inte som det ska",
minns jag när hon sa på sjukhuset för flera år sedan
just den meningen kommer jag ihåg.

Nu måste jag kila, ha de :)